Nouvelle Vague
Äntligen fick jag se Nouvelle Vague live! Det som ändå är dåligt med Lydmars gratiskonserter är att man måste vara där i väldans god tid, för sen blir det kö. Men det var värt nästan tre timmars väntan! Det var en lång spelning faktiskt, i över en timme, och då var det alla låtarna från plattan, Just can't get enough tog de dessutom två gånger (this is a version of a version) vilket jag tyckte var lite lågt, hur svårt kan det vara att hitta coola gamla indie- eller punklåtar att göra french bossa av? På den gamla goda tiden när jag spelade på bröllopsfester och sånt brukade vi lägga in Cardigans Lovefool som en bossanova ibland alla Girl from Ipanema, Corcovado och andra Jobim-låtar...
3 kommentarer:
"Love Will Tear Us Apart!? Spelade de den?
jaa!
Häromkvällen när jag låg med min lunginflammation och lyssnade på sportradion hände en jäkligt märklig grej. De spelade Nouvelle Vague, kanske inte sååå märkligt, men nu... låten var "Too Drunk To Fuck". I avsignaturen kändes det som om de valt fel låt, eller att någon kört ett practical joke.
Skicka en kommentar