sommarens soundtrack - så lär kommunismen

Kåldolmar & kalsipper har helt dominerat sommaren 2013. Bianca som är 6 år följde med mig till Parkteatern i Rålis och kunde sedan inte sluta vare sig sjunga eller prata om föreställningen, så vi gick dit en gång till hela familjen. Dessutom fick jag raskt införskaffa Nationalteaterns  originalinspelning, och den har gått varm i synnerhet i bilstereon under sommarens många långa bilresor till både Sälen och Malmö. Först lärde de sig låtarna och sedan replikerna.

Roligt att ha fångat Elton på film när han som tvååring hör musikalen som ska förändra hans liv (låt oss säga så här: numera kallas han Yll-ton) och hur han faktiskt diggar redan från första takterna...

Den andra dundersommarhiten här hemma är en skön kontrast till Kåldolmar & Kalsipper, nämligen Ooh la la med Britney Spears, från Smurfarna 2 (som vi inte sett. men tvivlar på att den avslutas med budskapet Älska! Dansa! Rösta!)

Isobel och Bianca tycker att Britneys söner är helt bedårande, men det tycker faktiskt inte jag. Jag förstår inte ens hur man lyckas se så frånvarande och oengagerade ut (som i sista refrängen.)

Avrundar med en skiva som jag inte lyssnat på men tycker mig minnas från nån dagmamma eller nåt i början av 1980-talet. Hur tyckte någon att det var en god idé att göra ett album med Banarne i Smurfland?

Den kommer jag inte presentera för mina barn. Som kronan på verket har ju Trazan & Banarne faktiskt gjort en egen inspelning (och en video) av Vi cyklar runt i världen (från just Kåldolmar & Kalsipper).

men HUR var Britney den här gången?

För ett par veckor sedan var jag på min fjärde Britney-show. Att recensera hennes föreställningar har blivit ganska meningslöst, eftersom Britney råkar vara en artist som det år efter år ger billiga kreddpoäng att såga vid fotknölarna, så till den grad att det knapps skrivs om Sverigekonserterna i papperstidningarna dagen efter, man baserar hellre ett icke ännu framfört arbete på kvällen-innan (oftast Danmark.) Var det inte "en fet lat robot" den danska pressen kallade Britney?

Jag brukar försvara den höga andelen playback med att det knappast kan vara lätt att sjunga med hög kvalité samtidigt som man dansar sig igenom hela kvällen (Fast jag tror att Britney sjunger hela tiden. Bara det att hennes röst oftast även är förinspelad.) Konstigt nog var dansen mindre avancerad i år, inte ens särskilt varierande, mest bestämda steg med vickande höfter i diagonala mönster över scenen. Även alla de (16) projektanställda som enbart är Dansare.

Det var exakt elva år sedan jag såg Britney första gången, på Oops...I did it again-turnén, som alltså bara hade två album att hämta låtmaterial ifrån. Vid konserterna i Globen (2004 och senast bara för två år sedan) fanns det betydligt fler Britneylåtar att välja bland - och jag har vant mig vid att Britney och jag helt enkelt har väldigt skilda uppfattningar om vilka som är hennes bästa respektive sämsta låtar. Big Fat Bass (som är en av de värsta låtar jag hört inom alla kategorier) fick naturligtvis stort utrymme, och med det menar jag att Black Eyed Peas-killen sjöng på biodukar i bakgrunden, och barnprogramslåten How I roll behövde distrahera med en bil på scenen att åma sig runt.

Well, med låga förhoppningar är det rätt lätt att bli glatt överraskad. De tre första singlarna (heter det så fortfarande?) från Femme Fatale är ju starka kort allihop, framför allt Till the words end som var finalnumret och glada I-i-i wanna go-go-go. Senaste radiohitten Criminal framfördes däremot inte, jag skulle gissa på att den har fel tempo - inte tillräcklig dansrökare, men inte en ballad.
En del av de äldre låtarna hade jag aldrig hört live innan, som 3 eller Womanizer, jätteroligt. Och Boys blev ovanligt lyckad i en nerskalad version med en orientalisk melodislinga.

Kvällens ballad då. Tragiskt att skriva så, att det nu för tiden bara är en enda låt som är utan dans och andra visuella effekter, och därmed åtminstone äkta live-sång. Eftersom det var tredje gången nu jag ser Britney sitta högt upp i luften på en gunga antar jag att hon tycker att det är ett riktigt lyckat drag. Fast riktigt ifred fick hon inte sjunga ändå, någon slags akrobat (eller någon mångsidig dansare) gjorde förstås konster hängandes från gungan. Hon kunde hellre tagit en repris på Circus-turnéns gung-ballad Everytime, Don't let me be the last to know är inte lika...känslosam, även om jag tycker att Britney vet att använda sin röst i den. Eller ännu hellre som på 2004 års Onyx Hotel-show; då var gung-balladen Shadow MEN Everytime framfördes också - då spelade Britney själv på en flygel (även om en bakgrundsmusiker "tog över" pianospelet rätt fort.)

Jag, lillasyster & Britney

För även om jag sett Britney fyra gånger, så känns det som det jag allra mest önskar är en Britney-konsert. Inte ytterligare en show. Det är så sorgligt att Britney och/eller hennes turnéproducenter inte tycks lita på att vare sig sångrösten eller ens låtmaterialet är tillräckligt. Allt måste gömmas bland effekter, klädbyten, lapdances, videoföljetonger eller laserstrålar. Som jag mer än gärna sluppit.
Jag är övertygad om att vad som helst hade varit värt att lyssna på - Britney & symfoniorkester, Britney & en stråkkvartett, Britney & en jazztrio eller Britney Unplugged med några halvakustiska gitarrer och basar. Men då hade låtarna ändå behövts arrangeras om till något alldeles nytt, och det är inte riktigt meningen. Undantaget är om Britney I SMYG blivit riktigt jäkla bra på gitarr eller piano och spelade helt solo..!

Nej, det hade räckt med en konsert med ett normalstort band, på låt oss säga 5-6 musiker och kanske 2-3 körsångare. Om man nödvändigtvis vill ha visuella effekter ändå så kan det funka om det sker sparsamt och smakfullt, jag var på en utmärkt - äsch vilken underdrift, bedövande vacker! - Sade-konsert i samma Glob för några månader sedan, med snygga bildinstallationer i såväl bak- som förgrunden, utan att ge avkall på kvalitén i rösten och musiken. Hoppas att Britney får se den konserten. För hon kan SÅ mycket bättre med SÅ mycket mindre medel (en arbetsgivares dröm?).
Och nog är siffran två lite sorglig i sammanhanget:

It's all in the numbers. 
140 workers, 125 crew members, 
23 trucks, 14 tour buses, 
16 dancers, 2 band members and
1 artist to make the Femme Fatale show happen!

miss American dream since I was 17

Det här är väl knappast en retuscheringsskandal att smälla upp i tidningen?!
Britney är ändå snyggare än nästan alla i hela världen, även på originalbilden till vänster.

britney - 3

I Sverige är vi skadade av mobil telefoni - fast inte av farlig strålning, snarare tjatiga reklamkampanjer - och när det kommer en ny låt som heter just 3 tror åtminstone jag att det är nån uppföljning på vänta-musiken "Three is a magic number".

Men Britney Spears syftar på en trekant i sin sprillans nya singel 3 (som släpps för att väcka habegär inför hennes kommande Singles Collection). En typisk dansgolvslåt, bättre än det mesta på Blackout men sämre än många låtar på Circus. Tydligen ligger Max Martin bakom.

Jag har inte lyssnat noga på texten än, men en sak är klar - Britney sjunger Peter, Paul & Mary väldigt ofta. Jag trodde de var väna folksångare. Representerade de menage á trois?

Hämta låten här.

britneykonserten

Det här är den enda bloggen jag vet som har en separat britney-kategori, men ändå har det inte kommit någon recension av konserten i måndags (vilket beror på en resa).

Man kan säga så här, konserten levde upp till mina förväntningar, eftersom de inte var så himla höga. Jag visste att det skulle bli en show snarare än en konsert. Men jag visste inte att jag skulle tycka att en show var så pass roligt..!
(Att jag trots allt ville gå var ju för att Britney alltid är bättre än ingen Britney.)

Det var en ytterst demokratisk föreställning. Britney sjöng en vers åt höger, gick några steg åt 90 grader och sjöng nästa där och så vidare, för att hela publiken runt den runda manegen skulle få lika mycket framifrån-tid. Mellan var-varannan låt var det trollkarlar, dvärgar, akrobater och andra som underhöll. Själva sångtiden var nog bara 20 minuter effektiv tid, och jag hade absolut föredragit en betydligt mindre konsert med fokus enbart på musiken. som en AOL-session eller gamla MTV Unplugged (fast det har aldrig varit aktuellt!). Eftersom det är sångerskan Britney jag tycker så mycket om.

Det är bara synd att jag och Britney (eller hennes crew) har helt olika uppfattningar om vilka låtar som är bra. Nu hade jag ju läst setlisten innan, eftersom jag föredrar att vara utan överraskningar framför en konserttimme av frustration. Jag förstår att hon inte vill sjunga Oops i did it again för miljonte gången, men vemvemvem ville höra t.ex. Ooh ooh baby eller Get Naked?

Det värsta är, att det känns som att Britney inte sjöng själv. Knappt alls. Ingen kan vara i så god form att de kan studsa runt i 1,5 timme och sjunga alla låtar exakt som på skiva, utan att rösten ens skakar lite. Eller, hon sjöng kanske, men förmodligen ovanpå sin egen inspelade röst.
Everytime är undantaget, den fina balladen kändes mer dynamisk och ögonblicklig. Jag visste inte att den låten var med, och det var precis som på förra turnén, The Onyx Hotel, att hon satt på en gunga högt upp i luften och sjöng. Väldigt synd att det inte var ett helt ballad-set med iallafall tre mer avskalade sånger.

Alla jublade som fan när Baby...one more time kom mot slutet, men jag tyckte inte att den lät särskilt pigg. Då var isåfall Toxic roligare, om det handlar om gamla godingar. Jag är inte på konserten för att bara höra gamla Max Martin-låtar, men urvalet kunde ändå varit mer varierande. Britney är någon av de bästa sångerskor jag vet (jo faktiskt) men antingen så jobbar hon med fle slags människor eller så har hon inte så bra smak helt enkelt.

b-day

Okej, då är det dags att bege mig till Globen, förlåt Ericsson Globe, för The Circus Starring Britney Spears. Jag får trevligt konsertsällskap av två vitt skilda bloggare och vänner, Jesper och Rebecca.

Det blir ju inga pressfoton från de svenska konserterna som jag har uppfattat det, men jag ska försöka mobilblogga. Om ni ser någon glittrig prick här om ett par timmat är det nog britney. (jag ska sitta läskigt högt upp på läktaren...)

britneys setlist

Setlisten verkar ju dock inte vara den roligaste, åtminstone inte för mig som alltid hållit popbritney närmare hjärtat än dansgolvklubbremixbritney.

Om det gäller rockband och andra mer manuella (!) artister så byter de ofta ut några nummer mellan konserterna, kanske för att själv inte bli uttråkade (eller, som jag misstänker i Fallet Kent, för att fansen ska bli tvungna att gå på samtliga spelningar) men vid såna här stora cirkus-spektakel, där allt måste klaffa både horisontellt och vertikalt, tror jag nog att man håller sig till den ursprungliga planen.

tomorrow, tomorrow, i love ya tomorrow

Nu har klockan slagit över till söndag.
Det innebär att det är b-day imorgon.

Britney kanske kommer till Stockholm redan idag..?

Jag har aldrig fattat hur "tusentals fans mötte stjärnan på flygplatsen och det blev tumult"-situationer kan uppstå. Hur vet man när de anländer? Har inte Britneysällskapet ett private jet? Landar de på Arlanda ändå? Eller rentav ett stenkast från mig, på Bromma (som U2 faktiskt gjorde)?

glömde ju skriva

att jag var på plats vid datorn klockan 9 i morse. Och efter ett antal error-meddelande blev jag till slut insläppt på rätt sida på ticnet. Deras kösystem är rätt okej, faktiskt, väldigt lik en fysisk affär, typ H&M vid releasen av designsamarbetena. Först köar man för att komma in och shoppa, sedan köar man för att få betala.

Nu gäller det att min sommar blir lika tom och innehållslös som det verkar för tillfället. För den 13 juli ska jag se världens bästa Britney, från en stolsrad vääldigt högt upp i Globen. Ingen In the zone-biljett för mig. Men det gör inget. Det blir bra ändå.

britney ska komma till stockholm ändå

Nu har Britney tagit sitt förnuft till fånga och ska ge en konsert i Globen. Den 13 juli, mitt i semestertider, när man absolut inte vill boka upp sig, knappt ens för sina bästa vänners bröllop.

De bästa biljetterna kostar 4500 kronor, men då får man sitta uppe på scenen. (Låter märkligt, ur säkerhetssynpunkt...)
Nästa kategori kostar 3500, sen sjunker det lite tills de allra sämsta platserna som "bara" kostar 695:-

Hur sjutton ska jag få med mig någon på den här konserten? Det skulle vara så roligt att ha sällskap. Finns det ingen annan [bloggare?] som är den enda i sin bekantskapskrets som uppskattar Britney?

äntligen britney

Äntligen finns decembernumret av Rolling Stone i tidningsaffärerna. Typ sex veckor försent.
Rolling Stone är en sån tidning som kan skriva nåt på omslaget som ändå bara får tusen tecken inne i själva tidningen. Men deras stora featureartiklar brukar vara fylliga och välskrivna.

Jag försöker att dela upp nöjet lite, och har alltså inte läst hela artikeln än. Men jag har redan fått bekräftat vad jag länge fruktat; Britneys pappa är en hemsk och dominant man som ofta var frånvarande under hennes uppväxt, men nu har full vårdnadsrätt över såväl Britneys pengar som hennes telefonlinjer.

Och just det, Britneys små söner (2 och 3 år) har lärt sig the F-word hos pappa K-Fed. Nice.

2008 - the soundtrack

Bra skivår, faktiskt. Många trevliga aha-upplevelser.

Årets nykomling: Last Shadow Puppets.
Fantastiskt album, fantastisk konsert på Cirkus. Pojkspolingar som är födda 1986 gestaltar sextiotalssoundet bättre än någon fyrtiotalist.

Årets stämsång: Fleet Foxes.
Jo faktiskt. Jag vet nästan inte vad en enda låt heter men kan nynna dem alla.

Årets fräschaste debutant: The Ting Tings.
Känns coola och roliga, so far.

Årets album: Kleerup
Soundtracket till hela sommaren. Nästan bara klockrena hits.

Årets barnskiva: Detektivbyrån "Wermland"
Naturligtvis ingen barnskiva, men en cirkusinspirerad skiva som passar alla i familjen, när som helst.

Årets förlust: Esbjörn Svensson.
Fattar fortfarande inte att man Aldrig Mer får gå på en e.s.t.-konsert.

Årets haha, hon är fortfarande bäst: Britney Spears
Britney valde betydligt bättre låtar till Circus och visar att hon fortfarande är ohotad. Eftersom hon tydligen måste bevisa sånt...

Årets efterlängtade som kom av sig: Titiyo
Efter flera snygga duetter med andra artister, utbredda på flera år, samlade Titiyo ihop sig själv och spelade in Hidden. Skapar tyvärr ingen abstinens hos mig.

Årets schlager: Sebastistien Tellier - Divine
Att den galna fransmannen verkligen skulle ställa upp i ESC kändes lika för bra för att vara sant som...som...som när Carl Bildt blev utrikesminister.

Årets ABBA: ABBA
På bio, dvd och nu också i ett Singstar nära dig. Om du skulle känna för att överrösta Agnetha och Frida. Men snälla B&B, om det nu blir en Mamma Mia 2 - använd inga fler Gold-låtar då. Nu får folket f-n vara redo för lite svårare ABBA-låtar. Hörde ni? Svårare ABBA-låtar. Typ Intermezzo No 1.

Årets mest irriterande: Katy Perry - I Kissed a girl
Den var inte bra först gången, tjugoförsta gången eller hundraförsta gången. Bubbelvarning på Colbie Caillats hemska Bubbly också, men den ebbade ut.

Årets uppfinning: Spotify
Lyckas få en hel värld att faktiskt vilja streama musik när musikspelarna annars blivit mindre och mindre och jag trodde att typ en nyckelring med 50 gig musik skulle bli det som följde upp walkmanmobilerna.

britney kommer INTE hit

Neeeeeeejjjjjjj!

Britney kommer inte att göra några konserter i Sverige på kommande turnén!
Två konserter i London. Vad är det för världsturné?!

Alltså jag brukar tycka att det är fånigt och tjatigt när media skriver "svensk-skrivna", "svensk-producerade" eller "svensk-regisserade" framför låttitlar med Britney och andra artister (senast P!nk). Men nu surar jag och muttrar om otacksamhet och är det inte du som påstår dig älska Sverige. (Fast det kanske inte var Britney. Det kanske var Madonna?)

Jag räknar ändå inte ut chanserna. Förhoppningsvis ändras turnéplanen.
Hoppas Circus säljer bra i Sverige. Jag tycker att den blir bättre och bättre för varje lyssning.

britney - circus

Ikväll har jag smålyssnat på Britneys nya album Circus. Det är inte så ortodoxt dansgolvsinriktat som Blackout, vilket är skönt. Här finns t.o.m. två ballader (dock ingen av samma kaliber som Everytime).
Låten jag tyckte var roligast vid första lyssningen, Amnesia (fast den är nästan lite väl Marie Sernholt-ish) kanske bara blir ett bonusspår. Sexton låtar verkar nämligen lite väl generöst, trots att Radar är med även på denna skivan.

Jag är inte bra på att objektivt recensera artister jag tycker mycket om. Iallafall inte om jag verkligen sett fram emot och längtat efter skivan. Det kanske kommer bli lättare med Circus eftersom det bara var ett år sedan förra Britney-skivan kom.
Men när den släpptes var jag typ så glad att hon ens sjöng fortfarande att jag glömde att jag inte alls orkar lyssna på dansmusik dagarna i ända. Och det blev nästan bara Gimme more och Piece of me som jag klickade på i iPoden efter ett tag (men jag insåg åtminstone direkt att Piece of me var en stor låt.)

Det var likadant med Kent faktiskt. Ingenting var ju en helt okej förstasingel, och när sen Tillbaka till samtiden kom så fanns fina Columbus med också. Bara det att nästan allt annat tröttnade jag på direkt, utom möjligen Ensammast i Sverige, och när jag glömde cd:n i Malmö efter julen så gjorde det inte ens särskilt mycket.

Så det känns nästan lite spännande att ha Circus som soundtrack ett tag, och upptäcka vilka låtar jag vill höra om igen eller vilka jag trycker förbi (än så länge: Mannequin, vem orkar..?)

Hoppas nu Britney ger sig ut på en omfattande turné också..!

womanizer (videon)

Så här ser iallafall den versionen jag sett ut, videon till Britney Spears nya låt Womanizer. Fast inte brukar väl "Official Video" och "Director's Cut" vara samma sak? Den här heter iallafall alltihop.

Jag tycker att det är väldigt mycket Toxic över videon, vilket kanske är meningen, Toxic var ju oerhört populär. Det här med perukerna och stilbytena. Ja, och nakenheten.
Jag var inte så entusiastisk över låten som sådan när jag först hörde den, men jag tror att den tjänar på en händelserik video med snabba, snygga scener.

womanizer

Om man ska ha sin stora comeback inom mindre än ett år sedan man släppte sitt senaste album, och alltså verkligen vill att det ska bli något alldeles extra, så kanske det är bättre att satsa på något nytt - eller gå tillbaka till soundet man hade på den tiden då Det Begav Sig.


Britneys nya låt Womanizer skulle passa alldeles utmärkt på förra skivan Blackout. Men Womanizer är sämre än förra förstasingeln Gimme More, vilken gjorde mig väldigt glad när den kom, och att den emottogs så varmt. Sedan kom ju Piece of me, som blev en jättesuccé.
(Kallas det verkligen comeback, en ny singel inom en månad från att man tog emot tre MTV-awards för sin förra hit?)


Jag tycker att Womanizer låter som en lite fräckare Amy Diamond-låt, med lite Sugababes-aningar. Och Britney gör dessutom ett klassiskt Amy Diamond-"fel" (fast det tycker väl inte dom själv), sjunger i ett alldeles för lågt register.
Britney behöver inte titlarna popprinsessa eller skandaldrottning, hon sjunger i själva verket riktigt fint när hon använder sin röst. Men det verkar hon aldrig få göra längre i de här monotona danslåtarna som skrivs åt henne nuförtiden.


Womanizer är iallafall bättre än senaste radiohiten Radar, men jag har ändå högre förväntningar än så här på nya albumet Circus, som ska släppas i december.


Ett hängivet filipinskt fan som heter Randy har gjort en hel sida bara tillägnad Womanizer. Här kan man lyssna, ladda ner och läsa texten.

and the winner is...

Inatt vann äntligen Britney hela tre astronauter på MTV Video Music Awards, för Piece of me (nu är det läge att prata om en svensk seger!)

Det tyngsta priset var Video of the Year, och det vore ju underligt om man kunde vinna det, men "förlora" Best Pop Video och Best Female Video. Men nu fick hon ju allihop. (Det hade i och för sig varit ännu coolare om det var olika Britneylåtar som vann.)

Dessutom öppnade Britney hela galan, och har figurerat i diverse trailers och rehearsal-klipp. Tyvärr framförde hon ingen egen musik. Trots att hon var bländande vacker, ytterst professionell och som sagt kvällens stora vinnare, så känner varenda sajt som rapporterar, att man ändå måste ta upp fjolårets f-i-a-s-k-o ytterligare en gång. Jag tyckte inte ens att det var så farligt.

Av nån anledning så går det dåligt att publicera videoklipp från VMA på bloggen. Konstigt att så många blivit borttagna på grund av någon tredje part. Det borde väl gälla hur mycket som helst på youtube i så fall?

britney bryter isen

Detta är alltså inte den officiella videon, den där mangatecknade lilla historien.
Den finns utlagd på youtube, på britneys officiella channel - MEN man kan inte titta på videon i Sverige. The video is not available in your country, står det.
Nähä. Naturligtvis finns den upplagd av andra användare, fast ofta kompromissad med antingen bild- eller ljudkvalitet.

Jag hyser alltid en svag misstanke mot tecknade videos, eller när artisten inte alls medverkar själv. Det kan vara för att det kommer ett singelsläpp mitt under en pågående stor turné och det inte finns tid att spela in en ny video, men det kan lika bra vara så att det är något som inte står rätt till...

Fast det är ännu mer irriterande när en video bara består av tråkiga konsertklipp, eller ännu värre, en hel tagning från ett liveframförande av låten.
Konserter ska upplevas live, och en video ska vara underhållande i bild, annars kan man likabra nöja sig med att lyssna!

Och jag vill se så mycket Britney som möjligt i en Britneyvideo! Därför är denna fan-hemmagjorda ihopklippsfilm mycket roligare. Det finns ännu fler sådana, till Break the ice, men här har skaparen lyckats bra med synkroniseringen på sången!

Jag tyckte först inte att "Break the ice" stack ut som enskild låt från Blackout-albumet, jag mindes mest det Yeah-liknande (Usher alltså) sirenljudet, men nu tycker jag att den mer och mer gör sig som dansgolvshit.

köttet gjorde britney galen?

Nog för att jag ofta både förespråkar ett köttfritt leverne och hävdar Britney Spears oskuld i allt hon råkar ut för.
Men PETA (People for the Ethical Treatment of Animals) går ett steg längre, genom att i ett brev till Britneys föräldrar förklara att hennes tillstånd beror på en kost med kött och mejeriprodukter.

PETA har hört att Britney bett om glass på sjukhuset, vilket kan leda till en förrvärring av Britneys (påstådda) bipolära tillstånd.
Dessutom kan hon fått i sig en parasit genom kött som inte varit genomstekt, som i sin tur kan leda till att schizofreni utvecklas.

The PETA president adds, “While the medical link between mental illness and meat and dairy consumption is still evolving, there is no doubt that eating animal products is a major factor in causing other diseases.”

my god, that Britney is shameless

Blackout, Britneys nya skiva kom ju (till butikerna) idag. Än har jag inte hunnit lyssna så noga, men det är ju en dansskiva rakt igenom, inte en enda ballad. Det är lite synd för hennes sångröst brukar mer komma till sin rätt där, och jag hade gärna fått en till ballad av samma kvalitet som Everytime.

Och även om det är mycket stön i Britneys låtar nuförtiden så finns vissa "viktiga" textrader med. Som när hon i Why should I be sad sjunger "My friends said you would play me. but I just said they’re crazy", som måste vara en direkt hint till Fed-Ex.

Jag tycker nog Piece of me är bäst än så länge. (den innehåller förresten detta inläggets rubrik!)

Men jag undrar om Britney inte ska göra någon promotion alls!? ALLA gör ju framträdanden och intervjuer när de släpper nytt! Tydligen gjorde Britney en radiointervju imorse - men gick iväg och tog en dusch mitt i..! What?!

Och så har Britney absolut världens sämsta officiella hemsida. Hur svårt kan det vara?