dubbel moral eller ingen alls

Nu blogg-rasas det angående Linda Skugges dubbelmoral. Hon skrev en krönika en gång om att författare som ingen ändå vill läsa inte borde bli försörjda av kulturbidrag, a.k.a våra skattepengar. Sen har det framkommit att hon själv fått pengar ur författarfonden - vilket hon inte heller hycklar med när DN ifrågasätter detta.

Jag tycker att de ska lägga ned alla kulturfonder,

men så länge de finns kommer jag att söka pengar.

Det är alltså det som är dubbelmoralen, och hyckleriet! Jag kan inte komma på någon som inte gör på det sättet i något fall. Eller finns det nån som tycker att samhället fungerar alltigenom korrekt? Två exempel från mitt eget liv:

Jag har t.ex föräldrapenning nu, men jag är egentligen tveksam till att samhället ska försörja en baraför att man passar sina egna barn - MEN mitt alternativ är såklart att jag inte skulle behövt betala så himla mycket skatt alla andra år när jag jobbar, då hade jag kunnat spara tills nu. Och så kan den andra föräldern som inte är hemma, få skattereducering så kan han nog försörja familjen själv ett tag. Men nu är det inte så, inte alls, och därför kan jag inte heller låta bli att ansöka om mammapengar nu. Principer är sällan starkare än överlevnadsinstinkten.

Men det är ju tvärtom också; TV-jävla-licensen. Jag fattar inte varför Radiotjänst inte bara lägger ner (misstänker att det är Kirunas största arbetsplats dock). Det måste kosta så ofantligt mycket mer rent administrativt med all pejling och kontroll och räkningar och blablabla, alla skulle tjäna på om det lades på den vanliga skatten. (För tydligen vill folk ha public service- tv kvar. Det kommenterar jag inte här och nu.) Jag är jätteemot att betala tv-licens. Men är det dubbelmoraliskt av mig att ändå betala den?

Man klarar sig faktiskt inte om man bara gör som man själv tycker.