äntligen, ingenting
Äntligen äntligen.
Nya Kent-singeln! Oj så fel jag hade när jag trodde att den lilla slingan som får representera Ingenting som mobilringsignal skulle vara introt, till något som verkade vara en långsammare låt.
Nej, det faktiska introt är nästan lite ABBA-aktigt. Och sen...ja sen är det ungefär som mina tidigaste minnen av Depeche! Och själva uppbyggnaden av låten påminner om när Weeping Willows skulle låta som Depeche Mode, när de gjorde Touch Me.
Men nog med referenser. Ingenting står helt för sig själv. Ovanligt "effektiviserat" för att vara Kent, med korta verser, bryggor och refränger. Very catchy. Lär bli en radiohit som hamnar på topp 10 av årets mest spelade (när vi väl hamnar där).
Som vanligt tycker jag att Jocke Berg verkligen sjunger fint, men det är lite roligt hur han skrivit melodin så han måste byta från bröstläge till falsett från ett ord till ett annat. Det ger lite Shakira- eller Eric Gadd-vibbar (vilka knappast lär vara inspirationskällor.)
Men alltså, satsar Kent på att erövra inte bara P3, Hitlistan och höstens attraktivaste turné, utan även dansgolven? Maxisingeln innehåller dessutom inte mindre än tre olika remixer på Ingenting. Samt nya låten Min Värld, som låter mer traditionellt kent-rockig.
Jag läste en intervju med Joakim Berg och nya skivans producent Jon "joshua" Schumann, i tidningen Hi-Fi. Det handlar enbart om ljudbilder. Jocke tillför bara två meningar: att Radioheads OK Komputer har ett enastående sound, men numera är sönderanalyserad, samt att Hagnesta Hill egentligen är den enda Kentskivan som låter som det var tänkt från början.
Nu borde jag verkligen gå och lägga mig, men jag bara måste lyssna en gång till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar