promise and the monster

Det känns som att det börjar bli mer regel än undantag att soloartister skaffar sig hela bandnamn nuförtiden - kanske handlar det om listen-without-prejudices-garantin, att man inte ska veta vare sig kön eller nationalitet.

Bakom Promise and the monster-täckmanteln döljer sig Billie Lindahl, en tjej från Uppsala-Stockholm. Kanske artistnamnet behövs för att sätta en stämning på låtarna, på sin myspacesida skriver hon att musiken låter som nightmares.

Mardrömmar är väl att ta i, men det är onekligen ganska drömskt, och även om det är gitarrbaserat så är det långt ifrån vispops-hits. Ibland känns det lite medeltida ballad, med en lite fräschare Stina Nordenstam-röst.

Det skulle passa perfekt till en videoinstallation av något slag. Och musiken passar perfekt till skivomslaget, där har de ansvariga verkligen lyckats med att fånga en stämning! Jag har Antarktis EP:n, och har lyssnat flera varv, men hör dock ingen riktigt hitsingel. Isåfall Single girl, married girl, men det är mer för upprepningen av just de textraderna.

Men det är vackert och eget och ger mersmak, och redan nästa vecka kommer hela albumet Transparent Knives. Releasefesten hålls på Pet Sounds Bar på onsdag kväll, den 19 september, och tidigare samma kväll kl 18 spelar Promise and the monster på Record Hunter.

Annars är det inga dåliga höstspelningar hon skaffat sig, tre datum i början av oktober kan man höra Promise and the monster som förband till Jens Lekman. Tyvärr inte i Stockholm, synd, det hade varit en helkväll... Jag är inte riktigt inlyssnad på Mark Kozelek (Red House painters), men jag fattar att det är rätt coolt att få värma upp för honom i Gbg och Sthlm, och det ska Promise... göra den 23-24 oktober.