måndag, januari 26, 2009

någon som har sett Mammut?

OBS! Viss spoiler-varning!

Grejen är, att det händer nästan ingenting i Lukas Moodysons nya film Mammut, som inte redan avslöjats i recensionerna. Överhuvudtaget handlar inte filmen om så mycket, utan är mest en skildring (eller tre.)
Det låter negativare än vad det är, jag tycker det är skönt att slippa innästlade storys där jag ändå inte ser skillnad på rollfigurerna (ja för det händer.)
Tyvärr slutar filmen lite innan den borde, när man börjar bli nyfiken på hur huvudrollerna ska gå vidare. (Precis som Fucking Åmål!)

Jag har flera frågor som jag vill diskutera med nån (fast inga livsviktiga.)
Och jag ska verkligen försöka hålla det så icke-avslöjande jag bara kan.

*Otroheten, för så klassificeras det väl, ska X berätta om den?
*Varför lurar X i Y att de ska segla på en långsemester, bara de två?
*Om man ändå måste sitta och vänta på flygplatsen i flera timmar - vilket är normalt för en flygtur till andra sidan klotet - varför kollar man inte upp hemifrån när planet går, istället för att lämna ett barn ensamt hemma?
*Varför måste man alls jobba på andra sidan jorden, för att kunna ha råd att bygga ett nytt hus när man redan har ett okej hus?
*Vem fan köper en penna för 6000 dollar (eller var det tretusen, whatever)?'
*Är det meningen att tittarna ska hinna förfasas över den västerländske mannen som säkert stod för misshandeln, fastän det lokala barngänget visade sig vara riktigt våldsamma de också?

Detta är inte en massa ologiska fel-i-filmen, utan jag frågar för att jag bryr mig. Jag kommer absolut att se Mammut igen när den kommer på dvd, barför att se om jag då fattar såna här grejer.

Och jag är mest arg på mormorn. Fattar hon inte att om man säger A måste man säga B!

Lukas Moodyson (eller hans crew) är bra på att hitta passande musik. Kändes som en viss överrepresentation av Ladytron, men Ashanti hade man ju glömt bort, vissa låtar kommer verkligen till sin rätt med nattklubbshög volym i en THX-salong!
Men vilken är balladen som Leo lyssnar på i sin iPod (iPhone?) i planet till Thailand, från en spellista som hans fru lagt in i smyg (och som även spelas i eftertexterna)??
Jag hittar ingen soundtracksinformation på hela nätet!

10 kommentarer:

Anonym sa...

Balladen tror jag är är Cat Powers The Greatest.

annalin sa...

Åh, tack!!!

Sara sa...

*Otroheten, för så klassificeras det väl, ska X berätta om den?
- Ja han ska berätta om den, el borde om man hellre vill säga det så. Han sitter i slutscenen och säger att detta är ett perfekt ögonblick, medan det egentligen inte är det för han har *** med en *** i Thailand och har förmodligen **** och allt hans fru är förstörd för hon tycker hon är en dålig m*r och allt är inte perfekt...

*Varför lurar X i Y att de ska segla på en långsemester, bara de två?
- För han förväntas säga såna saker efter att han ******* med henne och är sinnesförvirrad och längtar efter nåt annat än jobb och konsumtion och skit, längtar till frihet och lugn tillsammans med dem han älskar.

*Om man ändå måste sitta och vänta på flygplatsen i flera timmar - vilket är normalt för en flygtur till andra sidan klotet - varför kollar man inte upp hemifrån när planet går, istället för att lämna ett barn ensamt hemma?
- För att hon var desperat för att komma till sina barn så fort som möjligt och hellre chansar på att komma iväg så fort som möjligt, exakt så hade jag själv reagerat i panik och desperation.

*Varför måste man alls jobba på andra sidan jorden, för att kunna ha råd att bygga ett nytt hus när man redan har ett okej hus?
- För att på Filippinerna är levnadsförhållanden crap om man inte tjänar massa pengar, och tjäna massa pengar gör bara en liten liten procent av Filippinernas befolkning. Filippinarna har gott rykte i resten av världen som hårt arbetande och lojala och har lätt att få jobb pga av detta samt att de allra oftast talar mycket bra engelska (pga att Filippinerna under många år varit typ i USAs händer). En Filippinare kan alltså lätt tjäna mångdubbelt så mycket som de gör på hemmaplan genom att under en tid jobba i ett annat land, tex i "västerlandet", utan att behöva slava. Sen kan de med sina västerländska pengar köpa betydligt bättre hus väl hemma på Filippinerna igen och ha mycket större chans att ge sina barn betydligt bättre möjligheter än vad de nånsin skulle ha kunnat göra genom att jobba på Filippinerna.

*Vem fan köper en penna för 6000 dollar (eller var det tretusen, whatever)?'
- En sjuk jävel med snedvridna ideal.

*Är det meningen att tittarna ska hinna förfasas över den västerländske mannen som säkert stod för misshandeln, fastän det lokala barngänget visade sig vara riktigt våldsamma de också?
- Man får förfasa sig lika mycket över de våldsamma barnen, men med en annan typ av fasa, de har inga som helst förutsättningar för något här i livet och har pressats så långt som till att behöva stjäla för att överleva. Barn ska inte behöva tvingas så långt in i desperation. Den västerländske mannen som ger sig på barnet är givetvis också något vi MÅSTE förfasas över, det är så sjuuukt vanligt så det vänder sig i magen på mig.

Detta var förstås bara mina egna åsikter, känslor och funderingar efter att precis ha sett filmen. Lycka till med dina fortsatta funderingar! All lycka /sara

annalin sa...

Tusen tack för svaren Sara. Jag har ännu inte fått diskuterat filmen med någon...

Fast jag har inte uppfattat allt likadant som du. Jag tror inte att det förväntas av en prostituerad att en kund ska vilja planera framtiden tillsammans. Och tror du att L fick HIV?
Sen tycker jag det fanns för lite underlag för att det skulle vara den västerländske mannen som slagit pojken halvt ihjäl, fast det känns som att vi i publiken ska VILJA tro det.
Men jag tror också att man rusar iväg till flygplatsen i desperation som GLoria gjorde.

Det hade varit trevligt med ett "Ett år senare"-slut, där amerikanska familjen tog en långsemester till Filippinerna och hälsade på Gloria och hennes friska pojkar. Fast det känns inte särskilt Lukas Moodyson...

Anonym sa...

*Varför lurar X i Y att de ska segla på en långsemester, bara de två?

Tja, oavsett familjeförhållanden så har alla smått utpiska drömmar. Och att få avslöja dem för någon kan vara lättande och en aning förverkligande. Säg någon som aldrig dragit till med "skulle du och jag kanske åka jorden runt" fastän de vet att det aldrig kommer att ske?


Angående flygplatsscenen så kan man förstå en desperat morsa, men alla vet väl vid det här laget att det är idioti att åka till flygplatsen för att köpa biljett. Om hon ville åka ögonblickligen skulle hon säkerligen bränna tre års sparpengar bara på biljetten.

Att ifrågasätta att man åker till USA för att jobba när man har ett "okej hus" var fanimej det dummaste jag läst. I fattiga länder handlar allt om pengar, och att kunna ge dina barn en bra utbilding kostar pengar.

Och som svar till sista frågan om "vem som fan köper en penna för 3000USD?
Well, den som har pengar bränner sina pengar, och villa visa att de gör det.

annalin sa...

Men åhh, jag fattar väl absolut ATT man åker utomlands för att jobba ihop ett kapital - men inte varför familjen kände att de behövde bygga ett nytt hus (som bygget uppenbarligen ändå avstannat med). Det skulle väl inte vara helt främmande att alla (mamma Gloria och sönerna) bodde hos mormorn? Det var ju inte direkt ett skjul hon bodde i.

Anonym sa...

Vilken låt var det med Ashanti?

annalin sa...

Only U.

Världen sa...

Varför kan inte folk bara inse vad filmen vill visa? Den visar ju verkligen hur västvärldens människor lever i överflöd, samtidigt som man på andra sidan jorden lever med mycket lägre standard. Den visar även att människor aldrig är nöjda. *SPOILER* När de i slutet säger "We gotta get a new nanny."*SPOILER* visar det ju verkligen att de inte lärt sig någonting av det de sett. Otroligt bra film och om jag nu låter grinig så ber jag om ursäkt. Ser bara för många som skriver "Filmen handlade ju inte om något". Och du ville diskutera, så nu skriver jag här. :)

Världen igen sa...

"vem som fan köper en penna för 3000USD?". Där har du det: Överkonsumtionens klimax. Motsatsen till hur Gloria har det. En annan motgång är när hon skall skicka en basketboll till sin son i Filippinerna från USA. Och på bollen står det "Made in The Filippines". Det visar så snyggt vilken värld vi byggt upp där girigheten har övertaget.