15.52

Efter klockan 15.52 jobbar alla kvinnor gratis, om man räknar om lönen så att vi har samma timlön som våra manliga kollegor. Alla dagar året om, inte bara på Internationella Kvinnodagen.
Vi för alla möjliga slags samtal hemma vid middagsbordet, och om barnen ifrågasätter något försöker jag alltid förklara, om än något förenklat. Hellre det än att svara "det där förstår inte du".

Ordet jämställdhet kan mina barn läsa själv, i var och varannan morgontidning. Frågan är om det är värt att de ens ska få reda på att det kan innebära att om man är en mamma får man helt enkelt oftast mycket mindre pengar för att göra exakt samma saker som en pappa. På mitt jobb tillhör jag de fem som arbetat längst, när ändå senare anställda män får högre lön biter jag hårt ihop tänderna och mumlar "snopp-tillägg".

Är det värt att låta mina döttrar få veta att de, enbart genom att vara födda utan snopp, har ett lägre värde per automatik?
Eller ska jag hoppas att det - mot förmodan - verkligen har jämnat ut sig om ca 20 år, när det är dags för dem att få sina första anställningar och lönekuvert..?
Jag tänker att det måste vara skönare att leva naivt och ovetandes.

Fast. Befinner man sig ett antal år i en skola lär man ändå få uppleva skillnader i behandlandet av tjejer och killar. (måste dock påpeka att skolan mina barn går i verkar jämställd som jag har sett det hittills.)

Jag brukar själv rannsaka min egen undervisning några gånger per termin. Och faktiskt brukar jag ge mig själv godkänt. Jag kräver lika mycket (lite?) av alla elever, och presenterar samma material. Tjejerna är lika intresserade av hårdrock och house, och killarna kan spela ballader av Molly Sandén och Celine Dion.
Det enda, möjligen, är att jag har sagt någon gång till tonårskillar som gör perfekta långa romantiska stycken, något i stil med att "tjejerna kommer bli tokiga i dig". Det är visserligen en positiv kommentar om än inte helt jämställd.

Och jag ser att tjejer vågar ta för sig på mina lektioner. På rockbandstimmarna springer lika många tjejer fram till trumseten och tar sin plats. De skulle helt enkelt inte komma på tanken, att det inte är självklart, och det känns så skönt.
Och det är en ständig ström av små killar som vill spela keyboard & piano. Jag har aldrig sett det som ett tjejigt instrumentval, men jag vet att vissa gör det.
Fast piano kan vara lite som ridning och matlagning tyvärr - det är kanske fler tjejer som utövar det som hobby, men de som tävlar, får priser och blir rika och berömda är killar...