We'll always have Paris

Filmfestivalen visar utomhusbio på sommaren, i år i Tantolunden. Första filmen ut var fina Casablanca igår kväll. Lite oroväckande var det att alla satt med gasfyllda hjärtformade ballonger, sponsrade av kabelkanalen TCM, om man ska sitta på gräset och se bio vill man inte bara se röda ballonger en meter ovanför marken. Men presentatören Mark Levengood gjorde precis som jag hoppats, han uppmanade alla att när han räknade till tre släppa ballongerna fria "för kärlekens skull". För att få en riktigt gammeldags äkta biokänsla var det gamla filmrullar, med en femminuterspaus efter mer än halva filmen, vilket inte gjorde så mycket. Men ett visst antiklimax uppstod precis innan slutscenerna, när det plötsligt blir mörkt och en mansröst förklarar i mikrofonen att tack vare antingen tekniskt missöde eller stress har han glömt sista rullen på Filmhuset, men det tar honom ca 15 minuter att hämta den, om publiken vill vänta. Som tur var skrattade och applåderade alla, det blev inget burop. Det kändes som att vara statist i en dålig komedi, eller kanske början på Smala Sussie. Men vi gick därifrån - och det gjorde många - daggen hade börjat falla och det var kallt och fultigt i gräset. Så jag fick inte höra Louie, I think this is the beginning of a beautiful friendship.
Och nej, de säger inte "Play it again, Sam" det är från en bröderna Marx-film som kom några år senare. Men shit vad Ingrid Bergman är vacker i Casablanca. Man glömmer bort det emellanåt. Där ligger Cameron Diaz och Angelina Jolie i lä.

Nu måste jag åka och bada. Väder-Per med hockeyfrillan säger att det ska bli sista sommardagen idag. Tillsvidare, provlyssna på Paul Ankas swingversioner av Smells like teen spirit och Bon Jovis It's my life på Aftonbladets Veckans Lyssning här.