blattedansbandet
Premiär ikväll för Leende Guldbruna Ögon. Jag tyckte den var bra, mest rolig - vilket kanske inte helt var meningen, om den nu handlar om svensk smygrasism. Fares Fares hiphopare var bäst, huvudrollen Lennart var nästan lite för mild, hans snack var skrämmande likt när de vuxna "co-hostarna" pratar med Björne i hans magasin...
Ni vet dansbandet som nobbade Lennart, när de såg att han var svart? Förutom Torkel Peterson, så var det nästan hela (verkligen existerande) dansbandet Joyride. Don't ask hur jag vet det...
Jag tycker ändå det är ett intressant fenomen att ta upp. Fast själv har jag gått och grubblat i massor av år på varför det inte finns några svarta hårdrockare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar