kaninkiller
Alla som bor i de nord-västra delarna av Stockholm känner till de många små svarta kaninerna som finns lite överallt. Tydligen är det allra "värst" vid Stadshagen, jag tycker dock själv att jag sett flest små sötisar runt Karlbergs slott. Eftersom de uppenbarligen stör omgivningen mer än både äckliga råttor och fräcka fåglar så jobbar viltvårdarna med att få bort dem.
Idag skriver metro om hur kaninerna fångas genom att fösas in i ett 10 meter långt nät. Så här ömsint förklarar viltvårdaren John Bergkvist:
- Folk tror att vi skadar dem, för en del av kaninerna börjar skrika.
Men det är för att de fastnar i nätet.
Aha, jaså var det därför. Jaja, no harm. Sen skjutsas väl kaninerna på ett lastbilsflak till något trevligt grönområde lång utanför tullarna?
Nej. Bergkvist fortsätter:
- Efter det tar vi dem av daga genom att bryta nacken på dem eller med en kula!
Vilken tur att de ändå inte skadade kaninerna när de samlade ihop dem i nätet...
Det avslutas med förklaringen:
- Att jaga dem med gevär är smidigast, men det går inte på alla ställen.
Kulan går igenom kaninen och iväg någonstans och kan skada annat.
Alltså jag står inte ut. Jag står inte ut. Den här herr Bergkvist får Glenn Close att framstå som gemytlig. Detta är snälla och söta kaniner som inte gör något annat än att förgylla promenaderna. Varje dag är 11 september om man är en kanin...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar