min spröda ton är ej bizarr men det finns glädje i min gitarr

Det är synd och skam att inte gitarren får vara klädd i skinnkläder, när alla rockstjärnor bär sådana.
Denna stiliga gitarrkostym såg jag på Grandpa i helgen. Det står "dear jean" på det lilla märket, och man får betala ca 1500 för fodralet.

Konstigt nog tycker jag OM mitt nuvarande gitarrcase, i traditionellt svart nylon. Men det kan vara för att jag hade dåliga gitarrfodralsrelationer som liten.
Min första, akustiska gitarr hade bara ett bått tygpåse-fodral, och den tjongade jämt in i något när jag åkte buss till Kommunala Musikskolan varje fredag.
Min första elgitarr hade ett hard-case, som visserligen skyddade väldigt bra och såg helt okej ut, men det hade varit trevligare att kunna bära gitarren på ryggen. Det kunde jag med min nästa gitarr, men de vassa ändarna på strängarna uppe vid huvudet rev upp hål på insidan av fodralet (det tyckte jag var konstigt, borde inte det hänt alla i så fall) så mamma fick fodra fodralet med jeanstyg. Det blev både fint och unikt!