no, we can't

Jag har sovit oroligt inatt. Vaknat, somnat om vartannat. Stress till och med i sömnen. Och jag har konstant drömt om Barack Obama. Om hans stressade gårdag.
Det är oklart om jag i drömmen var hans pressekreterare, eller bara en journalist som hängde efter eller bara ett riktigt stort fan som följde presidentpremiären i soffan framför CNN hela dagen. Men det var minst lika jobbigt för mig.

Är det enbart positivt att så himla många svenskar är så besatta av hur USA styrs? Barack Obama har förmodligen en procentuellt högre (andel av befolkningen) anhängare i Sverige än på hemmaplan.
Men så hade samma sak aldrig kunnat hända här heller.