först diplomat, sen ska jag bli präst

Ena dagen ondgör jag mig över ovetenskapliga fb-tester, för att nästa dag blint lita på att 41 frågor med blott två svarsalternativ ska kunna leda mig mot en ny karriär. När man var tonåring var besöken hos syokonsulenten inte mycket mer värda än att man slapp en lektion, nu skulle jag verkligen vilja att någon satte ner foten (!) och berättade hur jag ska bära mig åt för att få ett tjockare lönekuvert.

För resultaten blir detsamma, nu som då, vad testerna än kallas.
Karriärer som skulle passa mig: Skådespelare, journalister, skribenter, musiker, konstnärer, konsulter, psykologer, entreprenörer, lärare, personalvetare, politiker, diplomater, TV-reportrar, marknadsförare, forskare, säljare, artister, präster, PR-ansvariga, sociologer, socialarbetare.

Men jag är ju redan flera av de där yrkena. Jag borde nog försöka beta av fler på listan. Och då väljer jag diplomat. (Säljare förstår jag inte riktigt hur jag passar som. Visst har jag gjort några gyllene jular på skivavdelningarna på stans största varuhus, men jag skulle knappast lyckas bra med att ringa hem till folk och sälja försäkringar...)

Det klockrenaste påståendet i min personlighetstyp är meningen Entusiastisk inför nya idéer, men blir uttråkad av detaljer. Det låter kreativt och fartfyllt, men det är egentligen inte så positivt. För det pekar bara på att visst, jag har lätt för att hantera många/nya grejer, men absolut inte tålamod nog för att bli riktigt bra på något. Och det är faktiskt det som krävs för att göra karriär (åtminstone inom musik.)