hundratusen röster skriker efter något mer

Vilken dag! Nytt True Blood-avsnitt, mycket efterlängtat, och dessutom, men inte ett dugg efterlängtat...

...två nya Kentlåtar! Det hade jag ingen aning om (och det är just därför jag inte längtat, alltså.) Det verkade faktiskt inte någon ha, och det är kanske Kents nya metod - att skapa uppståndelse genom att inte skapa uppståndelse i förväg (för Töntarna visste man ju heller inte om.)

Även nyheten om att ett nytt Kent-album kommer om ett par veckor släpptes idag. En plats i solen kommer att ha ett ironiskt romantiskt, men ack så snyggt, omslag, och jag vacklar förstås om huruvida jag kommer att tveka i mitt konsumtionsbeslut. Kents förra cd Röd, är fortfarande den senaste fysiska cd:n jag köpte, och jag bestämde att det även fick bli den sista (fysiska) cd:n jag köper. För det är ju inte lönt. Lägger in låtarna i hushållets iPods och bläddrar förstrött i konvolutet. Det senaste året har jag inte ens hunnit lägga in nya skivor i mjuka plastfickor och ställa dem på rätt plats i dj-väskan, och då går det utför med skivsamlingen.

De nya låtarna då? Båda är helt okej men inte fantastiska. Skönt med upptempolåtar, som jag förmodar valts ut så att de ska funka med publikallsång på sommarens turné.  
Skisser för sommaren har lite av tempot som var ganska genomgående på Vapen & Ammunition. Positivt med jättesnyggt pukspel i slutet, annars kunde låten gärna slutat en minut tidigare. Några lalalalalaa är väl så cyniskt att det blir roligt i en Kentlåt, men så många som det blir nu är för jobbigt.
Gamla Ullevi har genom hela låten ett sånt där typiskt konstgjort fotbollstrummaskinbeat (nej det är inget ord och definitivt ingen vedertagen musikterm men den som hört låten förstår) och faktiskt riktigt snygga synthljud. Men naturligtvis är det nödvändigt att lägga in lite ångest-textrader, samt det där gnället som dominerat kenttexterna de senaste åren. Klockrent exempel: Jag behöver en ny medicin och ett nytt land.

På konserten i sommar lär jag tycka att det är kul när de här nya låtarna spelas, men samtidigt, om detta är det läckraste och mest representativa smakprovet för nya cd:n känns den inte direkt särskilt lovande.

Och att kalla detta dubbla låtsläppet för "en singel med dubbla a-sidor" är ju urtöntigt i denna digitala tidsålder!
Är det för att båda låtarna ska kunna hamna på Trackslistan och Svensktoppen? Eller innebär det bara, att eftersom båda spåren finns med på En plats i solen, att Kent slapp bjuda på nån bonuslåt till alla som först köper singeln, sedan albumet?