psykiskt störd av dagis
Vart tredje svenskt barn är psykiskt stört. Anledningen är att de går på dagis. Så står det på svd.se just nu.
Hur stor andel av barnen i Sverige går på dagis överhuvudtaget? Är det bara vart tredje barn som går på dagis alls, så är det ju samma som att alla barn som gått på dagis blir psykiskt störda?
Svenska Skolverket säger att uppgifterna är både orimliga och felaktiga. Ja,siffrorna måhända vara överdrivna. Men även om det "bara" är t.ex vart femtonde barn som blir psykiskt stört, så är det samma som en från varje grupp. Dvs ändå för mycket.
Usch jag får lite magknip över det här med dagis. (och inte bara för att jag inte ställt Little B i kö någonstans trots att det rapporteras om babyboomen på Kungsholmen). Mest av rent egoistiska skäl, för att det skaver i mig bara av tanken på att vara ifrån henne 8 timmar per dag.
Men också för att jag inte vill att hon ska reduceras till ett nummer i en mängd. "..tio, elva, tolv, yes, alla tolv barnen har gått av bussen nu!"
Och angående det här skälet som Skolverket jämt verkar dra till "Däremot finns det studier som visar att barn som gått i förskolan klarar sig bättre än andra socialt och i skolan" undrar jag när de studierna gjordes? Tror de inte att hemma-mammor aktiverar sina barn? Vi är sociala med andra mammor&barn minst tre dagar i veckan, och då är hon inte ens 5 månader än.
Förresten får man inte säga dagis längre, man ska säga förskola.
6 kommentarer:
Intressant att du tvivlar på vad skolverkets studier har bevisat, oavsett när de gjordes, men inte på vad ett par tyskar "tycker".
Jag gick på dagis, precis som många av mina kompisar. Jag kan nog säga att väldigt få utav oss är psykiskt sjuka. Däremot vet jag flera som INTE gick på dagis och som har svårt att anpassa sig i vissa sociala situationer. Vet personer som inte klarade sig "utan min mamma" en längre tid, även på högstadiet.
Tycker du ska tänka om, om det är som du säger, "mest av rent egoistiska skäl". Tänk på barnet istället för dig själv.
Fast 5 månader är nog lite väl tidigt för dagis ;)
Anna - du är inne på rätt spår. Låt dig inte påverkas av svenska grupptrycket att dumpa ditt barn på dagis fortast möjligt. Det
finns andra studier, som sällan talas om, som t.e.x. visar att barns immunförsvar inte är färdigutvecklat förrän i 3 års åldern.
Vi har valt att ha Isaac hemma så långt vi bara kan. Min fru har förmånen att kunna jobba hemifrån några timmar om dagen.
Vi har idag en liten glad och trygg kille som fyller 4 i september. (Ja, fortfarande hemma). Nu har vi faktiskt ställt oss i kö för
15 tim i veckan därför att han hört andra barn tala om dagis och faktiskt börjat fråga efter det trots att han kanske inte förstår
riktigt vad det handlar om...
Isaac är 90 % friskare än vänners och släktingars barn som inte haft samma förmån....
Stå på dig Anna och HA INGET DÅLIGT SAMVETE FÖR ATT DU VILL BEHÅLLA LILLPLUTTEN HEMMA :-)
daniel.forslund@clubtele.se
Om jag ska tänka på barnet istället för mig själv, så tror jag trots allt att det är bättre för dem att vara hos sin förälder än på dagis. Och hon SKA börja på dagis, frågan är när. Men absolut inte före 1,5 år.
När, eller DÄR jag växte upp gick ingen hos dagis utan hos privata dagmammor. Jag skulle mer än gärna lämna min Bubbla till samma Barbro som passade mig, men det går ju inte.(och jag var aldrig sjuk heller!)
Och det är inte dagis kvalitet i sig jag tvivlar på, utan antalet timmar/dag det måste bli om båda föräldrarna jobbar.
Men jag tror inte på vad några tyskar "tycker". Men anser du inte själv att det gott kunde framgått om mer än vart tredje barn går på dagis?!
Vill bara säga att båda våra barn går på dagis varje dag och har gjort det sedan ca 1,5 år och ingen av dem har haft mer än ca 2 sjukdagar per år, så det handlar nog mer om hur bra barnets eget immunförsvar är(vilket dessutom byggs upp av att utsättas för olika virus, typ genom dagis!), än om barnen går på dagis eller inte.
Jahapp. Varför antingen dagis eller inte?
Det finns för- och nackdelar med allt. Jag är tacksam att vår son 4 år går på dagis och det 15 timmar per vecka. Han får träffa kompisar och lära sig komma in i ett socialt sammanhang, lära sig leka, sova, äta tillsammans med andra barn - något jag inte kan ge honom, likaså visa hänsyn till andra och använda sina sinnen i olika estetiska former, vilket inte jag alltid har tid med, särskilt nu när jag har en lillasyster att ta hand om - och ett helt hushåll.
Men att alltid ha honom och hans lillasyster på dagis när jag ska börja jobba, vet jag inte ens hur det ska gå till. Snurrigt. Helst skulle jag vilja arbeta halvtid. Mammor som arbetar halvtid och tar hand om sina barn resten av tiden skulle få rejäla skattelättnader och räkna in arbetet med sina barn som pensionsunderlag.
Tror det är en bra investering för inte bara framtiden utan framförallt för välbefinnandet i nuet att barn får vara med sina föräldrar.
Men man måste väl bevisa det med mätbara fakta t ex inom hälsa (minskad typ2-diabetes), minskad brottslighet bland ungdomar för att detta ska kunna gå igenom.
Mvh
Tvåbarnsmamma
Tvåbarnsmamma!
Äntligen! jag håller med dig sååå mycket. jag tycker också att man ska kunna jobba halvtid & vara med sina barn och få skattereduceringar (det kan mannen också få under småbarnsåren!!) Jag skrev lite om det i november:
http://annasoundtrack.blogspot.com/2006/11/dubbel-moral-eller-ingen-alls.html
Men vem är du tvåbarnsmamman, har inte du nån blogg, (eller FL-alias)?!
Skicka en kommentar