an eye for an eye, a tooth for a tooth
Jag går och väntar på att få ta bort, förlåt operera bort en uppenbarligen väldigt ful visdomstand (själv ser jag den inte.)
Redan i januari eller februari gick jag till akuttandläkaren på Fleminggatan, för att jag jämt hade ont på ett diffust ställe i nedre käken.
- Du får komma tillbaka när du vet exakt var du har ont, sa dom.
Jaha, jag trodde man var duktig som var ute i god tid.
Sen gick jag till min vanliga tandläkare i mars. Han råkar ha mottagning i Malmö.
Egentligen inte särskilt smidigt, men jag försökte byta en gång för kanske fem år sedan.
Då drog jag ut en visdomstand hos nån tandläkare på Karlaplan. Dumt gjort.
Det blev värsta infektionen, jag fick åka till akuten tre gånger, och ligga med dropp, och ändå till slut flyga ner till Malmö, till min "vanliga" tandläkare. Och med facit i hand stämmer den där vandringssägnen: att dra ut en visdomstand kan mycket väl vara värre än att föda barn!
Nu tänker jag aldrig mer byta tandläkare. Och han har verkligen fått anstränga sig för att skriva en remiss till någon snäll, duktig och pålitlig kirurg i Stockholm, som kan ta bort den kvarvarande visdomstanden.
Så får jag till slut en kallelse från Käkkliniken (?) där det står ungefär:
Vi har mottagit en remiss. Vi kallar dig för en behandling inom (och här fyller de i standardformuläret med en penna) _4_ månader.
Fyra månader? Det kan hinna bli augusti! Det är skitlångt om man haft ont sedan nyår!
Och att skjuta upp hemska grejer har aldrig varit min sak. Det är som att dra av ett plåster lite i taget. Och ni märker ju att jag inte kommit över den förra visdomstandsbortoperationen än. Jag är skiträdd för alla tandläkare i Stockholm. (yes jag generaliserar. men hon var jäkligt arrogant när jag ringde och avbokade nästa besök, nästa utdragning.)
Jag mår inte ett dugg bättre av att läsa diverse tandrelaterade blogginlägg från Anne, som också fick ta bort en visdomstand igår. Hon är åtminstone tillräckligt frisk för att kunna blogga. Det är alltid något. Men det är oklart om det verkligen är hon på bilden. Varför ligger hon isåfall i en grön lampskärm och gapar?
Kan jag få vinna jackan nu då? Jag kommer sjunka så lågt att jag skriver att jag är i behov av något sött, som inte ger hål i tänderna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar