the times they are a-changin'

Precis hur många timmar som helst har jag tillbringat med att bara spela igenom noter.
För att se om det är bra, fina, roliga potentiella pianoläxor för mina elever.
Antingen dammat av gamla notböcker från notförrådet i källaren på mitt jobb, eller lånat på biblioteket, eller beställt hem.
(Ibland får jag provböcker skickade till mig från utgivare som såklart vill att jag ska tvinga alla kidsen att köpa varsitt ex. Och ibland blir det så, närapå.)
Förhållandevis till administrativa sysslor på många andra arbeten är detta ändå väldigt kul.

Fast tiderna förändras.
Precis som allting annat kan man hitta noter på nätet - av varierande kvalitet, som allt annat på nätet.
Efter önskemål fick flera tonåringar spela Comptine d’un autre été : L’après midi (känd från Amelie från Montmartre) och nu vill de spela fler av Yann Tiersen (vilket jag förstår, han är smått fantastisk.)

Denna måndag kväll har jag alltså inte tillbringat framför pianot, inte ens med utprintade noter, utan suttit med Spotify och ett stort antal pdf-filer (och jpeg och gif-bilder, varför man nu sparar noter på det viset...)

Okej, man måste vara lite bra på piano ändå, för att det ska räcka med att följa med i noterna och ändå se om en 14-åring kommer kunna göra en snygg tolkning.
Men tänk så mycket bättre jag hade hunnit bli på dessa timmarna, om jag själv spelat alla styckena. (Fast jag hade kanske inte vetat när Yann egentligen spelar dragspel.)