fly baby fly
Det finns ingen som helst anledning till att det blir så dåligt med blogguppdateringar bara för att jag befunnit mig i Malmö. Men någon bättre ursäkt har jag heller inte.
Isobel hade blivit fem veckor, och jag kände att det var dags att komma ut på äventyr även utanför tullarna. Så jag bokade in en flygresa till bara oss två. Hennes storasyster var visserligen tio veckor när hon fick premiärflyga, men brukar man inte låta syskonen göra allt lite tidigare?
Nu tar jag risken att låta skrytig, men mina barn är ju naturbegåvningar när det gäller resor!
Bianca vet precis hur allt funkar på flygresor, från incheckning och säkerhetskontroll till nässpray inför start och våt varm handduk efter maten. Och lilla Isobel visade sig vara en exemplarisk flygbebis. Inte ett ljud sa hon, satt bara snällt och kikade sig omkring. Visserligen tryckutjämnade hon lite i blöjan, men inte förrän under landning.
Vi kallade det för vår uppvisningsturné, eftersom inte alltför många har pallrat sig upp från Malmö för att hälsa lillasyster välkommen till världen. Det finns en spalt i hennes första album som man ska fylla i, typ "Och alla ville komma på besök när jag var nyfödd". Den sidan kommer ju vara pinsamt gles. Folk verkar bara tycka att det är väsentligt att komma om det blir dop. Precis som att en timmes gudstjänst och efterföljande kak-kalas skulle vara värdefullare än en hel helg med eget pussande och sniffande...
2 kommentarer:
Ja, dop är väl inte kända för att vara de ballaste tillställningarna heller! Håller med dig om att det är mysigare att träffa bebisen och de stolta föräldrarna i lugn och ro. (Vilken sötnos förresten)
Sen finns det inget bra sätt att öppna presenter offentligt heller.
Jag avskyr själv fester/bröllop osv där man inte får se innehållet i presenterna, tycker det känns otacksamt, men förra dopet var det hemskt att stå inför en brokig blandning av familj, vänner, kolleger osv och packa upp och därmed tvingas kommentera varenda grej. Känns som att det är det jag är så rädd för.
Skicka en kommentar